spelar charader, de funkar alltid. för mycket nytt som jag inte hinner med. känner mig sisådär smått värdelös när jag vet att jag förtjänar så mycket mer.
vill ha min vita klänning, så jag kan springa utan hämningar tills vägen hindrar min framfart. vet att jag likt alice kommer falla och det enda jag kan räkna med är fräknar om jag har tur.
mamma och pappa såg broder daniel forever igår, så jag såg den igen. annars värker kroppen utan förklaring, allting är som vanligt. Jag räknar; tre, fyra, fem (Ljug igen)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar